Medieläskunnighet

I förskoleundervisningen fortsätter mediestigen med gemensamt upptäckande, insikter och lekfullt prövande. Erfarenheter i samband med medier blir mångsidigare och barnen har en aktiv roll som användare och producenter av media. Man undersöker världen och får insikter med hjälp av media. Samtidigt övar man på att förstå vad som är saga och vad som är sant. Tillsammans undersöker man hurudana de medieinnehåll som är betydelsefulla för barnen är och undersöker media i barnens vardag. Tillsammans med barnen behandlas trygg medieanvändning och åldersgränser. Barnen uppmuntras till experimenterande medieproduktion, riklig användning av fantasin och kreativt medieuttryck tillsammans med andra. Media används också för gemensam kommunikation och utvecklingen av kommunikationsfärdigheter stöds genom att öva på en god växelverkan, där andra tas i beaktande, i vardagssituationer.

Tolkning och bedömning av medier

  • Barnen får bekanta sig med olika medieinnehåll såsom nyheter som lämpar sig för barn, mediekonst, film och musik.
  • Man använder tillsammans medieinnehåll som innehåller skriven text.
  • Lär sig att förstå medierna som innehåll som människor producerat och valt ut. Tillsammans funderar man på hur medier påverkar oss.
  • Utforskar skillnaden mellan påhittat och verkligt medieinnehåll exempelvis genom att studera barnprogram och nyheter som lämpar sig för barn.
  • Med olika uttryckssätt behandlar man händelser och figurer ur sagor, spel eller barnprogram samt uppmuntrar barnen att göra egna tolkningar.
  • Lär man sig att förstå att medierna kan skapa föreställningar och generaliseringar gällande olika företeelser. Man studerar olika sätt att framställa sago- och djurfigurer eller kön i barnprogram och filmer
  • Använder tillsammans med personalen medier på mångsidiga sätt som hjälp för att söka och strukturera information i situationer i vardagen.
  • Funderar och bedömer om informationen man hittat med hjälp av media är användbar.
  • Man bekantar sig med reklam i närmiljön och hur den är kopplad till konsumtionen.

  • Uppmuntrar barnen att förhålla sig nyfiket till medieinnehåll och lär sig en kritisk medieuppfattning.
  • Studerar barnens egen användning av medier. Reflekterar tillsammans med barnen över olika situationer där medier används och hur man använder medier på olika sätt ensam eller tillsammans.
  • Förstår att olika människor upplever och använder medier på olika sätt. Barnen uppmuntras att diskutera sina erfarenheter av medier och jämföra dem med andras.
  • Studerar medieinnehåll som är betydelsefulla för barnen tillsammans, utan att bedöma. Uppmuntrar barnen att berätta om dem genom mångsidiga uttryckssätt. Man funderar över varför de är värdefulla.
Verksamhet i mediemiljöer
  • Tillsammans diskuterar man integritetsskyddets betydelse. Man påminner om vars och ens rätt att bestämma om hur bilder av hen själv ska få tas och delas.
  • Upphovsrätten behandlas. Barnen förstår att var och en har rätt att påverka hanteringen av innehåll som man själv skapat.
  • Barnen uppmuntras att diskutera medieanvändningen med en vuxen, be om hjälp och ty sig till en vuxen om de funderar över något.
  • Man bekantar sig tillsammans med barnen med åldersgränsangivelserna på medieinnehåll, och diskuterar vilken betydelse åldersgränserna har.
  • Tillsammans med barnen bekantar man sig med ansvarsfull hantering av medieverktyg
  • Man utarbetar tillsammans med barnen god praxis för användningen av medieverktyg och innehåll.
  • Man diskuterar tillsammans användning av medieinnehåll som social aktivitet och diskuterar sina erfarenheter med medier.
  • Man diskuterar medier i barnens vardag och om tiden som barnen tillbringar med medier.
  • Man diskuterar och övar tillsammans med barnen att känna igen vad mobbning och trakasserier innebär och övar att lösa konflikter konstruktivt.
  • Barnen ges möjlighet att prövar på kommunikation via olika medieredskap. Barnen görs delaktiga i medieförmedlade kommunikativa situationer i vardagen.
  • Personalen fastställer gemensamma riktlinjer och handleder barnen till trygg medieanvändning.
  • Man introducerar och tränar, tillsammans med barnen, ansvarsfull hantering av medieverktyg. Man uppmuntrar barnen att söka stöd från vuxna.
  • Tillsammans med barnen reflekterar man över begreppet integritetsskydd. Man diskuterar tillsammans med barnen att man har rätt att skydda sin integritet och sin kropp.
  • Tillsammans med barnen och deras vårdnadshavare diskuterar man trygg medieanvändning. Personalen engagerar sig även i samtal med vårdnadshavarna om åldersgränser för medieanvändning. Man uppmuntrar barnen att söka stöd från en vuxna.
  • Samtal med vårdnadshavarna inkluderar diskussioner om användningen av digitala miljöer och hur man agerar där.
  • Man involverar även vårdnadshavarna i överläggningar om användning av barnens egna verktyg och enheter, samt diskuterar barnens integritetsskydd med dem.
Medieproduktion
  • Barnen uppmuntras och stöds till ett kreativt och lekfullt verbalt och visuellt uttryck inom medieproduktion.
  • Tillsammans hittar man sätt som alla kan delta på och få positiva erfarenheter av medieproduktion.
  • Man deltar tillsammans i de olika skedena av produktionen: planering, försöksbaserat och lekfullt genomförande och att se på det man skapat på ett uppskattande sätt. Personalen uttrycker de olika skedena i ord tillsammans med barnen.
  • Barnen ges stöd med olika medieverktyg, applikationer och program för att producera medieinnehåll exempelvis bildanimationer, videor, digitala böcker, reportage eller egen musik.
  • Barnen lär sig förstå hur fiktivt och verkligt medieinnehåll skapas och hur de skiljer sig från varandra.
  • Barnen uppmuntras att på ett lekfullt sätt producera medieinnehåll och resultaten uppskattas.
  • Medieapparater används på ett mångsidigt sätt som redskap för att uttrycka barnens tankar och åsikter när man planerar och fattar beslut om vardagen tillsammans.
  • Barnen lär sig att de har rättigheter och möjligheter att påverka gemensamma ärenden.
  • Man undersöker hur fiktiva och sanningsenliga medieinnehåll uppstår och skillnaden mellan dem.
  • Stöder och uppmuntrar barnen att uttrycka sig själva.
  • Använder olika medieverktyg, applikationer och program för att producera medieinnehåll.
  • Skapar medieinnehåll tillsammans med barnen, exempelvis bildanimationer, videor, digitala böcker eller egen musik.
  • Som inspiration för kreativt uttryck använder man medieinnehåll som barnen känner till, såsom figurer i serier, händelser i filmer eller intriger i spel.
  • Ger barnen möjlighet att delta i olika stadier av medieproduktionen: planering, experimentellt och lekfullt genomförande och att se på det man skapat på ett uppskattande sätt.
  • Uttrycker de olika skedena i ord tillsammans med barnen. Processerna är viktigare än resultatet.
  • Det skapade innehållet kan delas digitalt med vårdnadshavarna för att de ska kunna ta del av sitt barns digitala dokumentation
Digitala tjänster och miljöer

Med digitala tjänster avses applikationer och program som används i undervisningen.

  • Päikky
  • Prion
  • Widgit online
  • Polyglutt

Med digitala miljöer avses på ett allmänt plan alla digitala lösningar, tjänster, apparater och verktyg som används i undervisningen.